En ny nationalspråksstrategi för att trygga allas rätt till service på båda nationalspråken och förbättra språkklimatet godkändes som statsrådets principbeslut den 2 december 2021. Glädjande nog är idrotten omnämnd för första gången, och idrottsorganisationers svenskspråkiga serviceutbud ska förstärkas genom en rekommendation till de nationella grenförbunden, Finlands Olympiska Kommitté och Finlands Paralympiska Kommitté.

För att få till ändringar i praktiken arbetar Ålands Idrott vidare, i samarbete med Finlands Svenska Idrott (FSI), med att belysa språkproblematiken i kontakten med politiker och myndigheter.

Från nationalspråkstrategin 2021 (fritt översatt):

Båda nationalspråken syns och hörs i samhället:

• Idrottsorganisationers svenskspråkiga serviceutbud förstärks. Detta sker genom en rekommendation till de nationella grenförbunden, Olympiska kommittén och Paralympiska kommittén.
• Det är viktigt att få delta i kultur-, idrotts- och annan fritidsverksamhet på sitt modersmål för att utveckla och förstärka sin språkliga identitet. Det är även viktigt att svensk- och finskspråkiga kan delta på lika villkor i tävlingsverksamhet på nationell nivå i alla idrottsgrenar.
• Det har förekommit svårigheter för svenskspråkiga att i praktiken kunna ta del i verksamhet arrangerad av de nationella grenförbunden då informationen och utbildningar (speciellt domarutbildningar) endast ges på finska. Idrottare och föreningar betalar licenser och medlemsavgifter till de nationella förbunden, men får inte alltid den service de behöver på svenska för att utöva sin gren.